2009 är slut och nu väntar äventyret 2010! Året som har gått har varit minst sagt händelserikt. När vi förra nyåret efter 12-slaget tillsammans med våra nära vänner Terese o Henrik satt och berättade om våra "bästa och sämsta" ur det gångna året sa jag att 2008 hade varit ett ganska jobbigt år och jag önskade att 2009 skulle bli bättre.
JANUARIJanuari börjar med en ganska trött familj efter en mycket lång höst av flytt, husbygge och komma iordning i det nya hemmet. Vi har bott i huset i 3 månader och den kala känslan börjar försvinna, även om vår stil trots allt är ganska sparsmakad. Vi har fortfarande kvar att göra färdigt och inreda förrådet och det gör Jonas under ledig tid. Tanken är egentligen att vi ska göra det lite mer tillsammans, men jag är så illamående av graviditeten att jag har fullt tillräckligt att klara mig själv och Ella.
Jag skrivs in på Barnmorskemottagningen något sent för de hade inga tider innan årsskiftet Än går det inte att höra hjärtat på den lilla bebisen. Jag är även på inskrivning på Specialistmödravården i Lund, jag blir insatt på blodförtunnande injektioner som jag ska ta dagligen för att jag ska förebygga fler proppar.
FEBRUARIJonas fortsätter att färdigställa utomhus och vi börjar se ett slut på det. Samtidigt har vi hittat lite nya inredningsdetaljer som vi fixar med inomhus. Jag hoppas på mitt illamående ska gå mot sitt slut men det fortsätter att hålla i sig och det tar lite på mitt humör. Det känns jobbigt att gå till mitt jobb som jag annars tycker väldigt mycket om. På jobb har jag tidigare fått ett ansvarsområde och försöker nu lära mig så mycket som möjligt om dialys till intensivvårdspatienter och arbetar fram ett samarbete med dialysföretaget.
Lugnet har lagt sig i familjen Svenssons hem och vi njuter av det lilla liv som växer i min mage. Vi tar en helg ledig från alla måsten och Jonas och jag åker på en välbehövd och otroligt härlig spa-helg i Torekov.
En kväll när vi tittar på en svensk film kommer vi på namnet Levi som ett alternativ om bebisen är en liten pojke. Då har jag redan väckt idén om Lilly, även om Jonas inte är helt övertygad om det namnet.
Sista dagen i februari har Ella har varit på två barnkalas och är väldigt uppspelt, på kvällen när hon ska gå upp för trappan faller hon endast några trappsteg nerifrån och lyckas bryta armen. Hela lördagkvällen och in på natten tillbringar vi på akuten och det slutar med att jag får stanna med Ella över natten för att hon ska opereras dagen därpå. Hon får ett grönt gips.
MARS
Nästa hela första veckan i mars är jag hemma från jobbet med Ella pga den brutna armen, men redan efter några dagar ser vi hur duktig hon är på att hantera det och det visar sig att det fungerar jättebra när hon väl går tillbaka till förskolan. Alla hennes kompisar är imponerade över hennes gips och undrar om armen är av eftersom den är bruten.
Magen syns ordentligt nu, men illamåendet vill fortfarande inte släppa. Hjärtljuden har vi lyssnat på flera gånger vid det här laget och det känns så skönt att höra att det står rätt till i magen. Även om jag fått höra av läkarna på specialistmödravärden att det inte ska vara någon påverkan på barnet med den proppförebyggande behandlingen så känner vi oss båda ändå lite oroliga.
Jag får veta hemligheten att Terese o Henrik väntar sitt andra barn, det är fortfarande väldigt tidigt och jag blir så otroligt glad för deras skull. Även denna graviditeten och föräldraledigheten ska jag få dela med min bästa vän.
Det som absolut inte får lov att hända HÄNDE ÄNDÅ!! Jag fick en stor propp i mitt vänstra ben och fick åka akut med ambulans till UMAS. Där blev jag inlagd på kärlcentrum och fick stanna i 2 veckor. Precis som förra gången jag blev sjuk fick nu Jonas ta över allting som vi normalt delar på. Det är vid sådana här tillfällen man inser att det vardagliga livet bygger på att man är två. Som tur är har vi underbara familjer och vänner som ställer upp så mycket de kan.
Under min sjukhusvistelse får vi ett extra ultraljud för att se så bebisen mår som den ska. Det är ingen som tror något annat, men det känns väldigt skönt att få det bekräftat. Vi får även där veta att det är en liten flicka som växer i min mage. Jag kunde då erkänna att jag i hemlighet gärna ville ha en liten flicka till.
APRILLivet därhemma har tagit sig en helt ny form. Jag har fått ordinerat viloläge och högläge med benet vilket gör att Jonas får bära mycket ansvar. Jag tar mig runt med kryckor och rullator inomhus och rullstol när vi ska iväg någonstans. Att arbeta mer innan barnet kommer är nog helt uteslutet. Doktorerna kan inte säga något om hur mycket av besvären från proppen som kommer att gå tillbaka innan förlossningen, det kan bara tiden utvisa. Utåt sett verkar jag nog ganska stabil, men detta tär på mig, och på hela familjen. Jonas får ta emot mycket irritation från mig och samtidigt bryter jag ihop emellanåt hos honom. Plötsligt får Ella vara på dagis på heltid, vilket hon inte brukar var, men hon är fortfarande samma glada och sprudlande tjej.
Den 14 april fyller Ella 3 år och eftersom Lotta på Bråkmakaregatan är en av de stora idolerna just nu vill hon ha tårta och Lottas födelsedagssång på sängen. Mamma och Pappa levererar så klart.
En vecka efter Ellas 3-årsdag bestämmer hon sig för att lämna alla sina nappar i trädet på BVC, och det gör hon med stor bestämdhet. Vi hänger upp dem i ett litet snöre och det blir en liten ceremoni med fotografering. En gång samma kväll frågar Ella efter nappen, men redan då vet hon att de inte kommer tillbaka. Hon är ju dessutom så himla sugen på den studsmattan hon blivit lovad om hon slutar med napp.
Nu drar även arbetet med trädgården igång. Den har fram till nu bestått av stenläggning och matjord och nu ska vi bygga ett trädäck och utforma en trädgård. Pappa är hos oss och hjälper Jonas att bygga trädäcket längs ena långsidan på huset. Jag bistår med lite önskemål och självklart fika. De stunder jag inte orkar ta hand om Ella finns min mamma där.
April är en ovanligt varm månad så att ligga inomhus är inte så roligt, jag trotsar det lite och är ute en del. Min uppgift i trädgården är att vattna den nylagda gräsmattan på dagarna.
MAJJonas föräldrar firar 40-årig bröllopsdag och det firar vid med en heldag i Helsingör, kvällen slutar på en restaurang längs kajpromenaden i Norra Hamnen i Helsingborg.
Funktionen i mitt ben kommer mer och mer tillbaka, mer än vad vi alla trott, kanske för att jag trots allt vilar mycket när Ella är på dagis. Jag har regelbundna kontroller på mödravården och spec.mödravården, jag får en flödesmätning av navelsträngen och flera extra ultraljud och allt ser hela tiden bra ut till vår lättnad. Illamåendet har inte släppt sitt tag och vekar inte ha några planer på det eller och äta hjälper inte, så någon enorm viktuppgång lider jag inte av, vilket ju är skönt.
I maj kommer trädgårdsarkitekten hit för att hjälpa oss att planera planteringarna i trädgården, det blir träd och buskar och en del höga grässorter. Vi vill inte har för mycket arbete med trädgården så därför håller vi det ganska strikt och enkelt.
Vi börjar även kika på syskonvagn.
JUNII början av juni åker vi tillsammans med Terese och Henrik till Småland och besöker Astrid Lindgrens värld. Jag har aldrig heller varit där så jag tycker nog det är lika roligt som tjejerna tycker att det är. Att få träffa Pippi och Emil är så speciellt för Ella att hon pratar om det fortfarande och undrar när vi ska åka dit igen.
Midsommarafton firar vi i Beddinge i familjen Stenbecks stuga med flera andra familjer. En härlig och traditionell midsommar med dans kring midsommarstången.
Våra vänner Malin och Stefan från Släthult kommer ner och besöker oss en helg. Vad vi inte då vet är att det växer en liten bebis i Malins mage med, det avslöjas inte förrän några veckor senare.
JULI
Nu börjar Jonas sex veckor långa semesterledighet. Som jag har längtat efter detta och vi som familj behöver verkligen bara vara tillsammans och njuta av vårt hem och varandra. Och det gör vi också. Någon längre semesterresa har vi inte inplanerad denna sommaren, vi vet ju inte alls när lillasyster tänker komma ut. Vi passar på att bo lite nere i mina föräldrars sommarstuga i Beddinge när de inte är där. Och vi saknar inte något, vi träffar våra familjer, våra vänner och har en skönare tillvaro än vi haft på länge.
Värmen fortsätter och hade jag inte varit höggravid hade jag nog njutit av det ännu mer. Ella leker mycket i vår trädgård, hon studsar på sina nya studsmatta eller badar i poolen. Hon och grannen Elna springer över till varandra nästan varje dag för att leka.
Kontrollerna på mödravården tätnar och vi är och träffar läkaren igen på Spec.mvc för att diskutera hur länge jag ska fortsätta gå och om jag ska bli igångsatt. Bebisen är beräknad att födas den 31 juli men den 24 sätts jag igång och den 25 juli, 4 veckor in i Jonas semester kommer hon ut. En stor tjej på 4200g, Lilly Greta Isabelle. Efter en natt på BB och två nätter tillsammans med Jonas och Ella på patienthotellet kommer vi äntligen hem.
AUGUSTIAugusti fotsätter lika varmt som juli, värmen är ju härlig, men det oroar mig lite att ha ett spädbarn i hettan. Hon ligger mest i vagnen under parasollen. Ella badar mest i sin pool När Jonas börjar arbeta igen känns det lite tungt, nu ska jag vara hemma med två barn själv. Ella ska börja på dagis igen, men bara 15 timmar i veckan.
Jonas kommer hem och överraskar mig, en Dyrberg/Kern-klocka som mammapresent och för att jag haft en jobbig graviditet. Men det har inte varit jobbigt bara för mig, Jonas har hållt ihop familjen på ett enastående sätt. Jag känner mig otroligt lyckligt lottad.
SEPTEMBERLilly är ett väldigt nöjt barn, hon är lätt att tillfredställa, mest sover och äter hon. Och växer så klart, vid tre månaders ålder väger hon 6770g, betydligt mycket mer än vad Ella gjorde i den åldern.
I september ska jag för första gången vara hemma själv med båda tjejerna över natten. Jonas ska på sin första business trip sen Lilly föddes. Det går mycket bättre än vad jag trodde, hon har ju faktiskt börjat sova hela nätterna redan nu.
Jag har ett besök hos min propp-doktor i Lund, han är mycket nöjd med mitt ben som i princip inte har några symtom kvar. Han bestämmer att jag kan avsluta min behandling den 20 september, och det gör jag med glädje och lite oro.
OKTOBERUnder våren och sommaren har tankarna kring Ellas förskola figurerat, men med tanke på allt annat har de inte prioriterats, men jag har inte riktigt tyckt om att hon inte går på den förskolan där barnen hon kommer att gå i samma skola som senare går. Efter sommaren har organisationen dessutom inte varit som tidigare och det får mig att dra igång ett byte. Med lite förvåning över den snabba handläggningen byter hon nu förskola. Snabbt skolas hon in, verkar trivas mycket bra när hon är där, men hemma pratar hon fortfarande mest om sina gamla förskolekompisar.
Den 17 oktober döps Lilly i Svedala kyrka av samma präst som vigt Jonas och mig och döpt Ella. Efteråt har vi middag och en trevlig lördagkväll hemma hos oss.
Ladies Night med Martin Stenmark, Andreas Johnsson och Mikael Tornving är i Malmö på Arenan och jag är där och ser en superbra show.
Vaccinationen mot den nya influensan har dragit igång i de olika prioriteringsgrupperna. Det pratas mycket om hur folk ska göra men Jonas och jag har bestämt oss för att vaccinera oss och Ella, allt för att skydda Lilly så mycket vi kan. Ella och jag får vår spruta, Jonas får vänta några veckor till.
NOVEMBERJag är officiellt friskförklarad efter ett besök på Kärlcentrum i Malmö där man gör ett ultraljud över benet. Bra flödes syns där det tidigare satt en 20 cm lång propp.
Det bestäms efter ett besök hos öron-näsa-halsmottagningen att Ella ska operera bort polyper och få rör i öronen, det kommer att ske i februari.
En hel helg åker vi upp till våra kära vänner i Släthult. Det är så avkopplande att komma upp till dem. Vi äter god mat och besöker en lokal julmarknad i Skeppshult. Ella som är så otroligt rädd för hundar efter ett par otrevliga överraskningar våga till och med hålla en av deras taxar när när hon följer med Stefan ut för att rasta dem. Hästarna är hon också överförtjust i och är med Malin och fixar i stallet. På vägen upp till Småland råkar vi dock ut för något otrevligt, bensinmätaren hänger upp sig och plötsligt har vi ingen bensin i bilen. Vid skymning, regn och hård trafik står vi vid kanten på motorvägen med två små barn i bilen. Utan någon som helst hjälp av de 10(!!) förbipasserande polisfordonen lyckas vi få tag i bensin och färden fortsätter. Polismyndigheten i Hallands Län fick någon dag senare ett syrligt brev från oss.
Ella är fascinerad av alfabetet och kan flera bokstäver, hon skriver sitt namn och känner igen flera av sina kompisars namn. Annat som hon gillar nu är att klä ut sig, gärna i princessklännigar och lager på lager. Barbie-dockor är också väldigt populärt och står högt på önskelistan till jul.
DECEMBERJulen är nog min absoluta favorittid på året och nu när jag är föräldraledig har jag mycket mer tid att ägna åt sådant jag tycker om. Ella och jag bakar lussekatter, julgodis och pepparkakshus. Vi är flera gånger i stan och handlar julklappar Hon är lite frågande tillvarför vi handlar dem, det är ju Tomten som ska komma med dem, men när jag förklarat att Tomten bett mig ordna några för han hinner inte med allt själv är hon något mer övertygad. I år är jag klar med de flesta klapparna redan före Lucia.
Den 9 december, två veckor över tiden, kommer äntligen "Lillebror" ut, Terese och Henriks lilla Hugo.
Jonas företag bjuder till julgranshuggning utanför Skabersjö och vi åker dit hela familjen. Med oss hem har vi en otroligt fin kungsgran som jag senare dekorerar. Allt guld är borta och i år är granen betydligt mer sparsmakad är tidigare år. Rött, glas och lite silver får pryda den.
Lilly börjar smaka på mat i puréform. Jag har medvetet valt att helamma henne längre för att kunna ge henne så mycket skydd mot infektioner jag kan i form av antikroppar via mjölken. Hon tar emot alla puréer med förtjusning. Flaskan däremot vill hon inte befatta sig med.
Den 22 december arbetar Jonas sin sista dag innan julen. Med all den övertid han lägger in under året har inga problem att ta lång ledighet även här, så han är bara min ända fram till efter Trettonhelgen. Juldagarna firar vi med våra familjer och Tomten kommer till oss mer än en gång.
På det hela är det ett mycket händelserikt år, nya familjemedlemmar har kommit, vi har funnit nya vänner som vi är tacksamma över och vi har varandra och det är jag mest tacksam över.
